Jag börjar verkligen HATA kärlek och känslor.

Kärlek för mig är villkorslöst man skall alltid stötta varandra i ur och skur! Vad det än gäller.
OCh känslor kan man inte styra över,och man kan inte förbjuda dem! vill jag krama en speciell person så gör jag det, jag förbjuder inte mig själv ifrån det.
Om man förbjuder kännslor kör man över sig själv totalt.
Kan man bli lycklig hel hjärtat om man bara stänger av och förbjuder sig själv att inte prata,röra eller titta åt en person som man älskar?
Man säger och på pekar detta hela tiden att man älskar den.. men ändå bara förbjuder sig själv...

Vad är kärlek för er?

Kärlek för mig skall vara villkorslöst
man ska kunna känna sig trygg och gör allt för den personen man älskar.
Det skall vara ett äventyr att vara ihop med någon,man ska dela livet ihop ut och resa, kanske bara vara själva ibland, skriva kärleksbrev eller vad som hälst.
Man ska känna saknad ochäven veta att den andra saknar dig lika mycket..
Det skall vara tryggt att ligga i dennes famn.
man runknar i dennes ögon som är otroligt djupa och har en otroligt vacker färg..
Mycket som spelar in..

Jag hatar kärlek nu...spec mina kännslor.. man får inte vissa känslor! nej inget man får bara bli tom!